Det lokala styret i Linköping verkar oförberedda på att parera den nationella politik som slår undan jobb, skriver Christian Gustavsson (M).

Publicerad i Corren 2015-09-09

För ett år sedan pågick valrörelsen för fullt och en av de hetaste debatterna handlade – med rätta – om arbetslösheten bland unga. Alliansen hade då halverat ungdomsarbetslösheten i Linköping och vi gick till val på ett göra det igen. Ett år senare – och med en koalition av socialdemokrater, miljöpartister och folkpartister vid makten – verkar kampen ha stannat av trots att utmaningarna kanske är större än någonsin.

Från och med augusti i år har det blivit dyrare att anställa ungdomar. Från och med nästa år börjar regeringens avtappning av rut och rot. För mig som ofta träffar Linköpings företagare har varningarna varit många och tydliga. Gör de rödgröna det dyrare att anställa, ruckar de på rot och rut så drabbar det jobben. De som drabbas hårdast är ungdomar och de som har sämst förutsättningar på arbetsmarknaden. Till och med regeringen själv anger i sin förra budgetproposition att deras politik kommer ha en negativ effekt på sysselsättningen.

När Alliansen lämnade makten i Linköping gjorde vi det med rekordstarka jobbsiffror. Ungdomsarbetslösheten hade halverats på ett par år, antalet nya arbetstillfällen ökade med över 2 600 bara under 2014 och vi låg bra till när det gäller näringslivsklimatet jämfört med andra kommuner. Trots det var vi inte nöjda. Runt 900 ungdomar stod fortfarande utan arbete och skillnaden i arbetslöshet mellan olika stadsdelar var oroväckande.

Ett år efter valet märks dock lite av förändring. Linköping står och stampar på samma ställe och det lokala styret verkar oförberedda på att parera den nationella politik som slår undan jobb. Det enda som egentligen förändrats på ett år är Socialdemokraternas inställning till arbetslösa unga. Före valet var det tal om katastrof, i dag låter majoriteten meddela att siffrorna är ganska bra.

Vi moderater tänker inte fullborda hyckleriet genom att säga något annat nu än Alliansen gjorde före valet, nämligen att bra måste bli bättre. Vi kan inte fortsätta stå och stampa. Det behövs fler åtgärder för att unga ska få sitt första jobb, för fler och växande företag och för att rusta de som står längst bort från arbetsmarknaden. Sedan valet har vi förlorat ett år av insatser som hade behövts, medan man i stadshuset försöker utreda sig sams när socialdemokrater, miljöpartister och folkpartister ska hitta en gemensam linje.

Jag tycker att det nu ansvariga kommunalrådet, Karin Granbom Elison, summerade det klokt när hon skrev att ”särskilt dumt tycker jag att det är att de gör det dyrare att anställa unga”. Det var före valet. I dag tvingas hon slå knut på sig sin egen övertygelse för att inte reta upp sina socialdemokratiska kollegor. Och under tiden ökar antalet unga utan jobb eftersom regeringen precis har precis gjort det dyrare att anställa dem.

Christian Gustavsson (M)
kommunalråd i opposition