Natten till tisdagen tände någon eld på Sverigedemokraternas valstuga i Linköping. Det gör mig uppriktigt ledsen.

Valstugorna är en gemensam demokratisk arena som jag många gånger haft svårt att förklara för vänner i andra länder. I valtider ger de svenskarna en tillgänglighet till de politiska partierna och deras förtroendevalda som saknas på många andra håll. Men det är också en bräcklig skapelse i ett allt hårdare politiskt klimat.

(Publicerad i Corren 2018-08-16)

Ett angrepp på en valstuga blir ett angrepp på den gemensamma demokratiska arenan. Ett angrepp på mot en valarbetare blir ett angrepp mot oss alla. Det blir en klump i magen hos oss alla, från höger till vänster.

I längden leder det här till att partierna sakta men säkert backar bort från torgen och de människor vi ska kunna företräda, till tryggheten bakom säkerhetsdörrar och kontrollerade miljöer. Det är sämre för alla och slår mot den tilltro som utgör ett fundament i den representativa demokratin. De som tände på valstugan tror säkert att de gjort en insats för demokratin, men i själva verket så skadar de själva grunden för den och alla oss som verkar i den. De enda vinnarna på en sådan här utveckling är de extrema rörelser som hellre använder knytnäven än samtalet som politiskt verktyg.

Totalitära idéer ska bemötas med frihetliga idéer, inte med våld. Dålig politik ska bemötas med bättre politik, inte med våld.

 

Christian Gustavsson (M)

Förbundsordförande Östgötamoderaterna